Efter 20 år av ockult intresse så är det något som jag ser som en av de största sjukdomar man kan finna inom ockultismen och det är uppblåsta egon. Man finner dessa egon både på höger och vänstersidan av traditionerna. Det som ofta följer med dessa uppblåsta egon är absoluta sanningar och bristen på självinsikt.
Det är viktigt att ha fötterna på jorden. Långt ned i själva helvetet om du frågar mig. Tyvärr flyger dessa uppblåsta egon upp i det blå och placerar deras huvuden bland molnen att de totalt förlorar sikten ned till marken eller sina egna handlingar.
Början av min vandring var bland grupper som såg och ser sig som Högra handens väg. Man pratar om vit magi och ser sig som kämpar för det goda. Men vad är egentligen vit magi eller gott? Ofta är det en total brist på filosofisk insikt och ifrågasättande av de dogmer man ofta har hur mycket man än påstår att man inte har. Ofta råder en total dualistisk syn även om man påstår att man har en monistisk syn, Svart och vitt, gott och ont är det som verkar vara det enda som råder. Samtidigt som målet är en förintelse av egot och upptagande av något ”högre” är ledarna ofta extrema individualister. Reglerna gäller alla andra men inte de upplysta mästarna.
Tittar man närmare i sömmarna så brister de rejält och man finner dem vara fulla av hyckleri och rent struntprat. Mina första år tillbringade jag inom Servents of the Light och det visade sig att denna organisation stämde överens med alla de tragiska punkter jag tagit upp. Både ledaren i Sverige och de i England hade egon större än livet själv. Gud förbjude om någon var kritisk och ifrågasättande. Det är nästen kultvarning om man vill vara riktig elak. Jag lärde mig mycket visserligen men inget unikt som man inte kan finna någon annanstans vad S.O.L än säger. Det komiska är att jag kom i kontakt med element under den här tiden som kan säga tillhör den vänstra handens väg. I samband med att jag lämnade SOL så dök det upp en katt bland hermelinerna. En bedragare som lurade skiten ur ledaren i Sverige och överhuvudet Dolores i England. Han visste precis vad som krävdes. Man slickade deras rövar på rätt sätt och klappade dem medhårs och de gav honom allt, grader och pengar. Tragikomiskt minst sagt och det visar verkligen vad för människor som ledde SOL då.
Då jag lämnade S.O.L var jag både luttrad och besviken. Jag sökte mig till andra grupper som till exempel BOTA men även där fanns jag samma drama och uppblåsta egon. Vare sig det var WICCA, Vitka eller vad annat så var det alltid samma typer av människor med sina absoluta sanningar och alltid samma vit/svarta synsätt som tillslut känns ett väldigt naivt och barnsligt synsätt.
Då mitt intresse för Crowley växte började jag även mitt intresse för vänstra handens väg och organisationer som lutar åt det hållet. Tyvärr fann jag OTO (the caliphate) vara lika dogmatiskt lett av personer med uppblåsta egon. Church of Satan av idag är bara ett skämt och har inget alls med den organisation som La Vey startade på 60-talet. Även Temple of Set har haft sina interna stridigheter och uppblåsta egon men bortsett från det så har ToS fortfarande min respekt även om jag inte är medlem längre.
Min insikt idag är att det bara finns en väg för initiering och det är genom sig själv. Det finns ingen objektiv initiering utan bara en individuell sådan. Sen är det upp till var och en att finna det uttryck som passar för en och det som tilltalar en. Vill man tillhöra en organisation måste man alltid vara väldigt kritisk och inte ha någon rosafluffig syn ledare och grupper. Det finns bara en som har den absoluta sanningen för dig och det är du själv. Att utveckla sig (xeper) är det viktiga anser jag. Inga fina grader och sånt är något självändamål. Säger någon åt dig vad som är gott eller ont, svart eller vitt ja då ska du genast vända ryggen till och gå därifrån för dessa individer är inte värda din närvaro.
Den dolda elden 