Magisk synkronicitet

Carl Jung är en förgrundsgestalt när det gäller synkronicitet inom psykologin. Definitionen är ”ett iakttagbart meningsfullt sammanträffande utan orsaksmässigt samband”

Vad jag ser som magisk synkronicitet är när händelser eller uttalanden på de inre planen (mentala) får bekräftelse eller reaktion i den fysiska världen. Då detta sker kan man ofta en känsla som liknar svindel (vertigo)

Hur visa dessa händelser eller bekräftelser sedan passar in i det arbete man utför eller i den tradition man arbetar inom avgör om dessa inre händelser är korrekta eller om man lurar sig själv eller blir lurad.

Det som kommit till mig har ofta inte varit i ord utan mer i känslor eller färdiga idéer som sedan tagit fysisk form. Men har även varit med om då saker uttalats i rena ord om sånt jag inte haft kunskap om och jag sedan fått bekräftelse på efteråt stämmer.

Sådana händelser är enligt min åsikt viktiga för att ett magiskt arbete ska kunna fortskrida och att man är på rätt väg. Att man till och ifrån tappar andan och världen plötsligt blir så mycket mer mystisk och större är både positivt och skrämmande på samma gång när ens uppfattning om världen man levde i rubbas i grunden.

Annons

Min mittpelare a la Typhonisk tradition

Döden och livets port

Nightside of Eden – Kenneth Grant (1977)

I våras kom en ny utgåva av Kennet Grant’s Nightside of Eden. Denna klassiker som har delat upp den ockulta världen i två läger. De som uppskattar den och de som avskyr den eller anser att det är rent dravel.

Själv tillhör jag den delen som uppskattar Kenneth Grant och hans böcker och då framförallt Nightside of Eden. NoE är en sann grimoire och ett viktigt verk inom mörkrets doktrin. Jag erkänner att den är inte den lättaste att ta sig genom och man måste ha god kunskap i framförallt kabbalah för att kunna ta till sig dess innehåll.

Det är andra gången jag läser genom den och skillnaden mellan de två gångerna är gigantisk. Den andra gången öppnade boken en helt ny värld för mig, eller ska jag säga den konfirmerar mycket av mina egna erfarenheter.

Det som är viktigt att greppa är Grant’s kreativa magi och hans sätt att frisera ämnen och att använda sin egen fantasi. Det är här som många brister i insikt när det kommer till Grant. Många ockultister är bokstavstrogna och ser saker i vitt och svart. Grant ställer sig bortom denna kategorisering.

Nightside är enligt mitt tycke nog Grant’s viktigaste verk och hjärtat som pulserar i hela de Typhoniska triologierna. Det är i denna fjärde bok som Grant använder sig av den stora och mörkare paletten. Boken tar upp ett ämne som ingen knappt vågat prata eller skriva om tidigare utan bara gjort hänsyftningar om.

Så vill du träda in på den mörka doktrinens väg är denna bok ett måste men det är viktigt att komma ihåg att kunna greppa baksidan måste du även kunna din framsida. Inget mynt finns med bara en sida.

För att köpa denna klassiker som säkert snart kommer bli slutsåld gå in här: www.starfirepublishing.co.uk

Zain. Svärdet, kärleken och viljan

kopplad till tarotkortet kärleken (6). På livets träd (framsida) är det stig 17 mellan Binah och Tipharet vi finner Zain. Astrologiskt är det tvillingarna som gäller (II).

Zain betyder även svärd och detta är inte ett vanligt svärd, det är viljan (Thelema) och sexualiteten. Det som delar för kärleks skull, that who divided for the sake of love. Se även Liber AL kapitel ett vers 29, For I am divided for love’s sake, for the chance of union.

Stigen går över avgrunden och detta är nyckeln till arbetet med Zain. Tvillingarna, den mörka och ljusa. Objektiv och subjektiva jaget. Förenas genom kärlek men inte utan gränser utan med viljan som sätter gränser. Inom tantra är det shiva och shakti.

Tittar man på värdet för Zain är det 7, Lady of the seven stars. Ser man på stigen som är 17 så får man 8 (1+7) som är The one beyond ten, Daath. Sefiran som inte är en Sefira och som är belägen över avgrunden. Det finns en koppling mellan Daath, Yesod och sex som är mycket tydlig här.

Föreningen är här inte av de två syskonen på var sin sida avgrunden utan en förening av vårt jag som återfinns i avgrunden och den del av oss som befinner sig på ovanför den. Föreningen uppstår då man med den hängdes mod slänger sig baklänges ned i avgrunden.

Man kan även se hos Narren som är på väg mot avgrunden. En hund som varnar för avgrunden, eller? Kanske är det hunden/Set (Satan) som leder oss mot avgrunden för att söka kunskap om oss själva.